HUSET – LEDTRÅDAR TILL HISTORIEN

Många gånger när man besöker ett äldre hus så vill man ta reda på historien om vem som bodde där, hur de levde och vad som formade deras liv. Här kommer en sammanställning av hjälpmedel som ger ledtrådar till husets historia

När man kommer in i ett hus med lång historia så slås man snabbt av att varje hus verkar ha en själ eller personlighet. Samtidigt som man tar in alla intryck så börjar hjärnan snabbt att vilja sortera intrycken, vilka detaljer är äldst, vad har kommit till och vad beror det på att olika husägare har valt just som de har gjort. Man inser snabbt att varje persons tycke och smak har format hemmet efter sin smak, tidens ideal och tekniska utveckling.

Att kunna dechiffrera husets historia är spännande på flera sätt. Byggnadsdetaljer, persongalleri och ett stort antal ledtrådar skapar en helhet som behöver tydas. Att bli husdetektiv innebär att man använder hjälpmedel av flera sätt och i artikeln tänkte vi berätta om de viktigaste källorna för att bli husdetektiv.

Gamla fotografier och berättelser

Med hjälp av gamla foton från släktingar eller berättelser från grannar eller genom material som har sparats hos Hembygdsföreningen så kan man börja nedteckna viktiga årtal och händelser. Även lokalhistoriker är viktiga källor till kunskap som uppskattar att man tar kontakt.

Får du kort så notera med blyets på baksidan om när fotot är taget och ifall det finns människor på bilden, namnge de som finns på fotot och gärna årtal och omständigheter om möjligt. Ibland finns även målningar som visar huset vid en viss tidpunkt och även där kan det vara värdefullt med en lapp på baksidan.

Här är några bra länkar till lokalhistorien:
Hembygdsföreningen
Anbytarforum (släktforskning)

Husets detaljer och byggnadssätt

Husdetaljer är ett bra hjälpmedel för att lära känna huset. Dörrar, lås, foder, tapeter, strömbrytare och tapeter förekommer ofta under bara en kort period och visar relativt varandra olika ordningsföljd som delarna har kommit till.

Bra böcker för husdetektiven är:
Svensk Bebyggelse – en bokserie från 1940-talet
Så byggdes villan – en betraktelse över varje tidsepoks byggstilar
Så byggdes husen 1880-2020
Tidstypiska kök och bad – en djupdykning i badrum och kök från olika epoker
Tidstypiskt – tydstypiska inredningsdetaljer
Dörrar och fönster på äldre hus  – ett måste för att datera gångjärn, lås, dörrar och fönster.
Tapetboken  – en bibel i tapethistoria
Gysinges femboksserie  – visar olika byggstilar och tillvägagångssätt.

I arbetet med att ta reda på historien så inser man snabbt att synfältet kan bli hur stort som helst. En rolig sak är när man förknippa personer med t.ex. kulör- eller tapetval. Tänk bara glädjen att kunna visa släktingar till moster Agda att hon minsann valde den där speciella gula tapeten till salen. Då blir historien levande och man får känna glädjen att dela upplevelserna med tidigare husägare på ett sätt som gör att man både känner sig delaktig men också välkomnad i huset.

Så här gör du en tapettrappa!

En tapettrappa innebär att du försöker frilägga alla tapetlager på en vägg. Genom att lösa upp lagren försiktigt med en blomspruta med vatten kan tapetklistret mellan tapeterna lösas upp. Ofta behöver man hjälpa till att försöka dela lagren och då använder man en tunn metallspackel med rundade hörn, en s kallad japanspackel. Om man saknar en sådan spackel så funkar det bra med stekspade och osthyvel också. Antingen låter man de olika lagren hänga på tork efteråt eller så ordnar man som en mosaiktavla där alla lagren är synliga. Den längst in är äldst. På så sätt så kan man se hur rummet har haft olika utseende genom åren.

Så här gör du en färgtrappa!

En färgtrappa innebär att skrapa sig ned i färgskikten för att se hur de olika färglagren ligger gentemot varandra. Man avgränsar tapettrappan på en del som kanske inte är fullt synlig, exempelvis på dörrfordret bakom en dörr. Med hjälp av tejp avgränsar man ytan som ska utgöra själva trappan. Ofta behöver man göra en mindre yta då processen tar tid, exempelvis 10 x 3 cm. Man börjar att frilägga hela ytan med hjälp av skalpell och ett mycket försiktigt användande av färgborttagningsmedel. Man arbetar mycket försiktigt. När hela ytan har frilagts på första färglagret så maskerar man den översta delen, 3 cm med maskeringstejp. Sedan fortsätter man med kvarvarande yta, använder skalpell och försiktigt skrapar fram nästa färglager. Därefter maskerar man åter en yta längst upp och fortsätter sig ned i lagren till man når innersta träskiktet. När man tar bort de skyddande tejplagren ovanför så får man färgtrappan.

Arkiv och bibliotek

Att använda handlingar som ritningar, kartor, dokument, bilder och olika förteckningar är ett utmärkt sätt att hitta mer information om huset, om tiden och sammanhanget.

Här är några bra länkar för den som söker arkivmaterial:
Riksarkivet och krigsarkivet (handlingar, kartor)
Kungliga biblioteket (Böcker)
Lantmäteriet (kartor, handlingar)
Länsmuseer (föremål, foton, inventeringar)
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) Riksantikvarieämbetet (handlingar, ritningar)
Ancestry
Arkiv digital
Myheritage (släktforskning)

Att bli detektiv i sitt eget hus är ett roligt äventyr där man hela tiden lär sig mer och där arkiv, litteratur, byggnadsdetaljer och personliga berättelser blir ett pussel som alltid kan bli större.

frågor och svar om älde hus historia

REDO FÖR NÄSTA STEG?

Äger du ett äldre hus och funderar på dess värde? Vi hjälper dig gärna med en kostnadsfri värdering och delar vår kunskap om hus med historia.