Bror Bodingh
– Gårdstecknaren med hektograf på pakethållaren
Textförfattare: Amanda Roman, Kulturarvsspecialist på Kulturarvsspecialisterna, maj 23 2025
Med en sinnrik liten uppfinning på pakethållaren cyklade Bror Bodingh runt i Sverige för drygt hundra år sedan och tecknade av gårdar till brevkort. Tusentals gårdsteckningar har bevarats och har nu återuppstått. Kanske finns just din gård bland dem.
På väggen i Roberts upplandstorp sitter en teckning med ett svagt blåaktigt tryck. Den visar hur gården och omgivningen såg ut omkring år 1908. Tecknaren hette Bror Bodingh och han försörjde sig under flera årtionden kring sekelskiftet 1900 som kringresande gårdstecknare och försäljare av brevkort.
Bror Bodingh föddes 1859 i Stigsjö i Ångermanland. Från början var tanken att han skulle bli urmakare. Efter tretton år i yrket tröttnade han dock och sadlade bokstavligen om till ett betydligt mer äventyrligt liv – som cyklande gårdstecknare.
En kringresande gårdstecknare
Vintertid bodde Bror tillsammans med sin fru Vilhelmina i Nolby i Njurunda socken utanför Sundsvall. När sommaren kom gav han sig ut på vägarna med sin cykel.
Hans arbetsområde sträckte sig över stora delar av landet – från Boden i Norrbotten till Mälardalen i söder. När han cyklade förbi en gård som såg särskilt vacker ut brukade han stanna, knacka på och fråga ägaren om denne ville beställa brevkort med gården som motiv.
Bror tecknade inte bara gårdar. Han avbildade också kyrkor, fabriker, slott och andra byggnader – allt som kunde ge honom försörjning. Ibland betalades korten med pengar, ibland med mat och husrum. Det kunde också hända att cykeln fick en välbehövlig genomgång hos bysmeden eller att Bror fick nya skor hos skomakaren i utbyte mot sina teckningar.
Så fungerade Bodinghs kopiator
På pakethållaren hade Bror en hektograf – en sinnrikt konstruerad kopieringsapparat som gjorde det möjligt att mångfaldiga bilderna i upp till hundra exemplar.
Processen började med att Bror ritade ett original med en speciell anilinpenna. Anilinet var en blåaktig vätska, utvunnen ur stenkol, och det är denna färg som ger korten deras karakteristiska blå ton.
I en liten låda fanns en mjuk massa av gelatin, glycerin och vatten. När originalteckningen lades mot massan sög gelatinytan upp anilinet och bildade ett spegelvänt avtryck. Genom att pressa ark efter ark mot gelatinmassan överfördes färgen till papperet, och på så sätt uppstod kopior av originalet.
Resultatet blev ett svagt blåaktigt men mycket karakteristiskt tryck. När det önskade antalet kopior var gjort kunde gelatinmassan enkelt torkas av och användas igen.
Enligt uppgift producerade Bror Bodingh omkring 4000 olika motiv under sitt liv, och totalt uppemot 100 000 brevkort. Senare i livet deltog han även i flera konstutställningar. År 1938 gick han bort, 79 år gammal.
Ett tidsdokument över gårdar och landskap
Idag dyker Bodinghs vykort ibland upp på loppmarknader eller i boklådor. Ofta kostar de bara några kronor och säljaren vet sällan vem som gjort teckningen eller hur den framställts.
Korten känns dock lätt igen. Motivet är oftast tryckt i en blek blågrå ton, omgivet av en enkel ram. Nederst står gårdens namn och orten, ofta med ortsnamnet understruket.
För den som är intresserad av byggnadsvård eller äldre hus är dessa teckningar särskilt värdefulla. Husens detaljer framträder ofta med stor noggrannhet. Man kan se hur många spröjs fönstren hade, hur entrédörren såg ut, hur fönsteromfattningar var utformade eller vilket takmaterial som användes.
Men bilderna berättar inte bara om husen. De visar också landskapet runt omkring – vägarna, åkrarna och träden som en gång omgav gårdarna.
Kan din gård finnas med?
I många fall finns husen på Bodinghs teckningar inte längre kvar, eller så saknas fotografier från tiden. Då kan hans brevkort ge en sällsynt inblick i hur gårdar och miljöer såg ut för mer än hundra år sedan.
Glädjande nog sparade Bror alla sina originalteckningar. En stor del av hans personarkiv finns idag bevarat på Föreningsarkivet i Sundsvall
.
På varje kort står både gårdens namn och församlingen, vilket gör materialet geografiskt sökbart. För den som vill veta hur en gård såg ut för hundra år sedan kan det därför vara värt att kontakta arkivet – kanske finns just din gård bland Bror Bodinghs teckningar.
Vanliga frågor och svar om Bror Bodingh
Vem var Bror Bodingh?
Bror Bodingh (1859–1938) var en kringresande gårdstecknare som cyklade runt i Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Han tecknade av gårdar, kyrkor och andra byggnader och gjorde sedan brevkort av motiven som såldes till gårdsägarna.
Hur känner man igen ett Bodingh-vykort?
Bodinghs kort har oftast ett svagt blågrått tryck och en enkel ram runt motivet. Längst ned står vanligtvis gårdens namn samt orten eller församlingen, ofta med ortsnamnet understruket.
Var kan man hitta gårdsteckningar idag?
Många av originalteckningarna finns bevarade i Föreningsarkivet i Sundsvall. Där finns delar av hans personarkiv, och eftersom gårdsnamn och församling ofta står på korten går materialet att söka geografiskt.
Hur gjorde han sina vykort?
Bodingh använde en så kallad hektograf, en enkel kopieringsapparat. Först ritade han ett original med en anilinpenna. Teckningen överfördes sedan till en gelatinmassa som gjorde det möjligt att trycka upp till hundra kopior av bilden.
Hur många gårdar tecknade han?
Man uppskattar att Bror Bodingh skapade omkring 4000 olika motiv under sin livstid och totalt uppemot 100 000 brevkort med gårdar och byggnader från olika delar av Sverige.
Varför är teckningarna värdefulla för gamla hus?
Teckningarna visar ofta detaljer som annars gått förlorade. Man kan till exempel se hur fönster, dörrar, verandor och tak en gång såg ut, men också hur landskapet runt gården var utformat.
REDO FÖR NÄSTA STEG?
Vill du sälja din bostad eller hålla koll på nya bostäder som kommer ut på marknaden? Vi finns med dig hela vägen.
Utan förbindelser – Svar inom 24 timmar
