Faltak 

Det finns tak som bär mer historia än andra. Faltaket är ett av dem. Det är en av våra äldsta kända taktyper och förekommer på många äldre gårdar, bodar och uthus runt om i landet.

Ett faltak består av två lager brädor som läggs omlott. Brädorna förses med spår som leder bort vatten och hindrar fukt från att tränga in. Konstruktionen är enkel men genomtänkt och ger ett vackert, ålderdomligt uttryck som passar särskilt väl på äldre byggnader.

Men hur fungerar egentligen ett faltak – och vad bör man tänka på om man har ett eller planerar att lägga ett?

Historia

Faltakets historia sträcker sig långt tillbaka i tiden, åtminstone till tidig medeltid. När man började kunna klyva eller såga stockar till brädor blev faltaket ett resurseffektivt sätt att skapa ett tätt och hållbart tak.

Från 1700-talet och framåt förekommer faltak främst på enklare byggnader som uthus, bodar och ekonomibyggnader. Bostadshus försågs oftare med mer påkostade material som tegel eller spån. Samtidigt var tillgången på material avgörande. Tegel var dyrt och spåntak krävde ett stort hantverksarbete, särskilt på gårdar med många byggnader.

Faltakets konstruktion

Taket är den mest utsatta delen av en byggnad och därför valde man alltid det bästa virket till takkonstruktionen. Vanligen användes rakvuxen kärnfuru med hög andel kåda, vilket gav ett virke som var både tungt och tätvuxet.

Takbrädorna läggs i två lager – en underbräda och en överbräda – som överlappas. Tjockleken bör aldrig understiga cirka 22 mm, annars finns risk att brädorna spricker eller slår sig.

Om brädorna är bredare än omkring sex tum behöver tjockleken ökas ytterligare. Brädorna kan vara raksågade eller kilsågade. Om de är kilsågade ska överbrädan ha sin bredaste del mot nocken, medan underbrädan får den bredaste delen mot takfoten.

Kärnsidan ska alltid vändas utåt och brädorna läggs gärna med en lätt kupning uppåt.

Spåren

Karaktäristiskt för faltaket är de spår eller fåror som hyvlas i brädorna. Deras uppgift är att styra och avleda vatten så att fukt inte kan sugas upp kapillärt på undersidan av brädan.

Spåren bör ligga minst 10 mm från kanten och vara minst 10 mm breda. Ibland förekommer även en mittfåra.

Traditionellt användes särskilda hålkärlsjärn för att göra spåren, men i dag kan de även fräsas med moderna maskiner.

Det finns flera regionala varianter. På fastlandet vänder man ofta spåren så att över- och underbrädans spår möts i överlappningens undersida. På Gotland är en annan lösning vanlig, där spåren är synliga på utsidan. Underbrädans spår placeras då så att det ligger precis under ytterkanten på överbrädan.

Tjärning

Ett faltak kräver regelbundet underhåll. Med rätt skötsel kan ett faltak hålla i omkring trettio år, men det förutsätter återkommande tjärning.

När taket är nytt tjärar man särskilt noggrant i kanter och skarvar. I vissa fall spikar man även samman brädorna medan tjäran fortfarande är fuktig för att få dem att sluta tätt.

Tjärningen görs under varm och torr väderlek. Tjäran värms gärna för att bli mer lättstruken och taket bör vara rent från mossa, smuts och löst material innan arbetet påbörjas.

Samtidigt passar man på att kontrollera om brädor har spruckit eller slagit sig.

Spikning

På de äldsta taken försökte man undvika spik eftersom handsmidd spik var dyrbar. I stället användes ibland en nockstock med ett hugget spår där brädorna sköts in från nocken. Nederkanten fästes sedan med dymlingar.

Senare började man i större utsträckning spika brädorna i tvärgående takåsar eller läkt. Brädorna spikas då var för sig och inte genom båda lagren samtidigt.

Det viktiga är att brädorna spänns hårt mot varandra så att överlappningen blir tät.

I modern tid har faltaket fått ett förnyat intresse. Organisationen Svenskt Trä har exempelvis publicerat rekommendationer för hur faltak kan byggas i dag. Ofta föreslås då ett undertak av råspont med papp och läkt, där faltaksbrädorna sedan fästs.

Skötsel

Ett faltak bör ses över varje år. Kontrollera att skarvarna mellan brädorna är täta och att inga kvistar håller på att lossna.

En fördel med taktypen är att enstaka brädor enkelt kan bytas ut utan att hela taket behöver läggas om. Det gör att underhållet ofta blir både enkelt och relativt kostnadseffektivt.

Vanliga frågor och svar om faltak

REDO FÖR NÄSTA STEG?

Vill du sälja din bostad eller hålla koll på nya bostäder som kommer ut på marknaden? Vi finns med dig hela vägen.