Om Hälsingegårdar:
Hälsingegårdarna är en viktig del av...
Om Hälsingegårdar:
Hälsingegårdarna är en viktig del av vårt svenska kulturarv och byggnadshistoria. Gårdarna, uppförda av välbärgade bönder, är i allmänhet av ansenlig storlek, vanligtvis i fler än en våning alternativt tre-eller fyrbyggda. De flesta hälsingegårdarna är byggda under 1700- och 1800-talen, men det finns delar som är flera hundra år äldre än så. De är ofta rikt dekorerade både invändigt och utvändigt. Sju av de drygt tusen hälsingegårdar som finns är upptagna på Unescos världsarvslista.
Historia:
Gården har tillhört samma släkt sedan 1600-talet och fram till 1990-talet. Det mindre boningshuset uppfördes troligen under 1700-talet medan det större har, enligt anteckning på timret, byggts 1848. En renovering gjordes 1828 av det äldre huset och i slutet av 1900-talet lades plåttak. Fram till 2018–2019 ingick skog, och även en fäbod, i fastigheten, men styckades då av. En ladugård och loge som var hopbyggt med huset revs 2019.
Beskrivning och upplevelse
Gården är belägen i ett skogsbryn med utsikt över ett odlingslandskap. Båda byggnaderna är timrade med locklistpanel på det mindre huset. Det större huset har panel endast på övervåningen och valmat sadeltak. Båda byggnaderna har dekorerade förstukvistar och äldre fönster.
Värdefulla detaljer:
Gården är i stort sett oförändrad sedan 1920-talet vilket ger gården ett högt byggnadshistoriskt värde. De timrade och panelade fasaderna och de omsorgsfullt utsmyckade dörromfattningarna kan nämnas som särskilt värdefulla byggnadsdelar. Interiört finner vi ursprungliga dörrar och flera eldstäder såsom öppna spisar, vedspis, rörspisar och en kakelugn. Golven har breda trätiljor, vissa täckta med plastmattor. På väggarna sitter tapeter från olika tidsepoker, ofta lager på lager. De senaste är från 1950-talet medan de understa är av papp med handgjorda schabloner i olika färger och mönster. Det mindre huset är nedgånget och kräver en genomgående, men varsam renovering för att återfå sin forna glans.
Visa Mer